Replik: Vi behöver större mångfald i publiceringslandskapet

Göran Arnqvist skriver i Curie att Sveriges lärosäten och finansiärer uppmuntrar forskare att publicera på rovförlag, och uppmanar oss att riva ingångna avtal, medan Pär Ågerfalk anser att forskningsråden legitimerar rovförlagen. Vi välkomnar åsikter från forskarsamhället kopplade till omställningen till öppen vetenskap.

Bakgrunden till att finansiärerna stödjer de avtal som har tecknats gemensamt via Bibsamkonsortiet är den senaste forsknings- och innovationspropositionen (2020/21:60). Den slog fast att ”vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av forskning som finansieras med offentliga medel, ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021”. Dessutom fastställdes det ”att lärosäten och forskningsfinansiärer tar fortsatt gemensamt ansvar för att verka för att den nationella riktningen för öppen tillgång följs och uppnås.”

Till skillnad från de stora traditionella förlagen har dessa förlag inga tidskrifter bakom betalväggar utan är helt öppna från start.

Målbilden om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och behovet av en samlad strategi, har också nyligen uttryckts av EU:s forskningsministrar. De gör det i de rådslutsatser om högkvalitativ, transparent, öppen, tillförlitlig och rättvis akademisk publicering som Europeiska unionens råd godkände i maj 2023.

I slutsatserna uppmanas kommissionen och medlemsländerna att stödja olika modeller för öppen tillgång till akademisk publicering som är utan kostnad för upphovsmän eller läsare. Särskilt viktigt är det när det gäller publiceringar som är bekostade av offentliga medel. Europeiska unionens råd understryker bland annat vikten av att undvika situationer som begränsar forskares val av publiceringskanaler på grund av ekonomisk förmåga och situationer där tillgången till forskningspublikationer begränsas av betalväggar.

Överenskommelsen utgår huvudsakligen från de förlag där flest forskare vid svenska lärosäten valt att publicera sig i dagsläget,

Mot denna bakgrund har finansiärerna kommit överens om att prova modellen att finansiera publicering på förlag som endast ger ut öppna tidskrifter. Till skillnad från de stora traditionella förlagen har dessa förlag inga tidskrifter bakom betalväggar utan är helt öppna från start. Överenskommelsen utgår huvudsakligen från de förlag där flest forskare vid svenska lärosäten valt att publicera sig i dagsläget, och utvärdering av dessa avtal kommer att ske 2025 för att se hur vi bäst går vidare. De förlag som kommer ifråga för avtalen ingår i Directory of Open Access Journals, DOAJ. Avtalen utformas så att det inte blir möjligt för förlagen att maximera vinsten genom stora publiceringsvolymer. Det ska finnas ett tak för hur mycket publiceringen kan kosta.

De avtal som överenskommelsen mellan finansiärerna leder till ger forskare i Sverige större möjlighet att välja var de publicerar sin forskning. Forskare har rätt att själva avgöra publiceringskanal, men publicering ska ske omedelbart öppet.

Ansvaret för forskningens kvalitet ligger på lärosäten och forskare. I linje med CoARA menar vi att forskningens kvalitet måste bedömas i sak, inte utifrån var den publiceras. Olika typer av förlag skapar olika typer av utmaningar för svensk forskning och forskningsfinansiering. Det bästa sättet att hantera dessa är att arbeta för en mångfald av publiceringsmöjligheter med öppen tillgång.

Johan Kuylenstierna, generaldirektör Formas
Jonas Björck, generaldirektör Forte
Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet