Långa väntetider på besked om uppehållstillstånd kan göra att forskning får pausas. Foto: Unsplash
NYHET
Långa handläggningstider hotar svensk forskning
Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det svårt för dem att stanna i Sverige. Nu kan dock en förändring vara på gång.
Tidigare kunde doktorander från länder utanför Sverige få permanent uppehållstillstånd efter fyra års doktorandstudier. Men 2021 skärptes kraven för att få permanent uppehållstillstånd, som Curie skrivit om tidigare.
Plint, Plattform för internationalisering, som organiseras under Universitets- och högskolerådet (UHR) har tagit fram statistik som visar att antalet forskare som beviljats permanent uppehållstillstånd har halverats sedan lagen ändrades.
Läs i Curie: Nya migrationslagen slår mot doktorander
Numera måste internationella doktorander och forskare kunna visa att de har varaktig försörjning. Migrationsverket har tolkat detta som att det ska finnas ett anställningsavtal för minst 18 månader – vid den tidpunkt som beslutet om permanent uppehållstillstånd fattas. Men många anställningar för yngre forskare i universitetsvärlden är kortare än så.
Handläggningstiden äter upp anställningsavtalet
Dessutom är handläggningstiderna väldigt långa. Forskare som ansöker om uppehållstillstånd kan få vänta i ett helt år, och lärosäten som vill anställa dem tvingas pausa forskningen i väntan på besked.
Många har vittnat om problem som orsakats av den långa handläggningstiden. Exempelvis nekades en forskare permanent uppehållstillstånd trots en tvåårig anställning. Den långa väntan hade ätit upp stora delar av de 18 månaderna, och när beslutet väl togs saknades ett par veckor.
– Vi övervägde på allvar att flytta från Sverige.
Orden kommer från en annan forskare, Indrani, som egentligen heter något annat. Hon tillhör en framgångsrik forskargrupp som arbetar med att ta fram botemedel mot neurologiska sjukdomar. Anledningen till att hon och familjen funderade på att lämna Sverige var just Migrationsverkets långa handläggningstider.
Kunde inte lämna Sverige på 8 månader
Första ansökan gick bra. Hon kom till Sverige 2018 och fick ett tvåårigt uppehållstillstånd för arbete som gästforskare. När uppehållstillståndet skulle förlängas drog däremot beslutet ut på tiden och hon fick vänta i åtta månader.
– Under den perioden kunde jag inte lämna Sverige.
Nästa gång Indrani hade med Migrationsverket att göra var när hon sökte permanent uppehållstillstånd. Då tog myndigheten ett år på sig att fatta beslut. Den gången drabbades hon inte bara professionellt genom att inte kunna resa utomlands på konferenser, utan även privat.
– Det som jag är mest kritisk mot är att man inte får några uppdateringar om vad som händer. Det är inte heller tydligt hur processen fungerar, säger hon.
Hon har tidigare arbetat i Spanien, Norge och Tyskland. Inget av dessa länder har haft lika långa handläggningstider som Sverige.
Kritik mot Migrationsverkets långa handläggning
Migrationsverkets långa handläggningstider har länge fått kritik, även från Justitieombudsmannen (JO). Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf, har i flera år argumenterat för att migrationsreglerna för forskare ska ändras och handläggningstiderna kortas.
Sanna Wolk, Sulf.
– Den nuvarande lagstiftningen slår direkt mot våra universitet, när det dessutom är en så stor osäkerhet om man får uppehållstillstånd eller inte. Då söker man sig till andra länder som Tyskland där det går på två till fyra veckor och man vet vad som gäller, säger Sanna Wolk, förbundsordförande för Sulf.
– Vi har jättemånga medlemmar som hör av sig till oss om det här, säger hon.
I bakgrunden finns osäkra, korta projektanställningar som enligt Sanna Wolk gör att svenska studenter inte är så intresserade av en akademisk karriär. Det ökar behovet av utländska forskare – men som på grund av de osäkra och korta anställningarna kan få svårt att uppfylla kraven för att få uppehållstillstånd.
Läs i Curie: Många hinder för utländska forskare som vill jobba i Sverige
Forskning pausas i väntan på arbetskraft
Även Erik Kvist, internationell koordinator vid Lunds universitet, vittnar om svårigheterna att anställa utländska forskare.
– När Migrationsverket tar fem, sex månader på sig att fatta beslut står forskningen och stampar i väntan på arbetskraft, säger Erik Kvist, internationell koordinator vid Lunds universitet.
Särskilt långa är handläggningstiderna för ansökningar om en förlängning av uppehållstillståndet.
– Migrationsverket verkar resonera som att då är personen ändå här, men det går inte att resa utomlands till konferenser under handläggningstiden vilket bakbinder våra forskare.
Utländska doktorander får åka utomlands
Utländska doktorander kan behöva vistas utomlands som en del av forskarutbildningen vid ett svenskt universitet. Detta kan till och med vara ett krav från finansiären, men krockade tidigare med Migrationsverkets regeltolkningar. Därför ändrade myndigheten sin praxis våren 2023 för att möjliggöra sådana utlandsvistelser.
– Lagstiftningen har varit föremål för olika politiska viljor och har blivit ett lapptäcke. Jag tror att det behövs en rejäl revision av lagstiftningen och att Migrationsverket tar ett helhetsgrepp, säger Erik Kvist vid Lunds universitet.
Utredning ser över migrationslagen
Och kritiken mot migrationslagen har börjat ge resultat. Utbildningsminister Mats Persson har själv beskrivit förändringen av reglerna för utländska forskare som ”ett stort misstag”. Han har sagt i flera intervjuer, bland annat i Curie i februari 2023, att han skäms och vill se en ändring.
Läs i Curie: Ministern: ”Vi kastar ut de smartaste människorna från vårt land”
I april i år tillsatte han tillsammans med migrationsminister Maria Malmer Stenergard en utredning som ska se över de migrationsrättliga regelverken.
– Sverige är en stark forsknings- och innovationsnation, och internationella samarbeten är centralt för att vi ska kunna bibehålla detta. En mycket viktig del av det är att se till att det finns goda förutsättningar för utländska forskare att komma till Sverige och dela med sig av sin kunskap, säger utbildningsminister Mats Persson i pressmeddelandet.
Uppdraget ska redovisas senast den 9 december 2024.
Och i februari i år tog Migrationsverket tagit bort kravet på minst 18 månaders försörjning. Bakgrunden är en vägledande dom i Migrationsöverdomstolen från december 2023. Ett år tidigare hade en doktorand med ursprung i Sri Lanka fått avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd. Motiveringen var att anställningen inte varade i 18 månader, trots att doktoranden hade ett anställningsavtal på ett år och ett intyg från universitetet om att avtaldet förnyades årligen.
Doktoranden överklagade beslutet och fick rätt i både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Numera gör Migrationsverket en individuell bedömning där 12 månader kan räcka för uppehållstillstånd för forskare.
Läs mer:
Migrationsrätten regleras i Utlänningslagen
Utlänningslagen (2005:716) reglerar migrationsrätten . Kap. 5 handlar om uppehållstillstånd – som kan vara permanent eller tillfälligt. Den 20 juli 2021 skärptes kraven för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige, framför gällande försörjning.
För att få permanent uppehållstillstånd måste du (om du kommer från ett land utanför EU) ha haft en anställning under minst fyra år de senaste sju åren. Du ska också kunna visa att din förmåga att försörja dig har en viss varaktighet.
Det innebär att du ska ha en fast anställning, eller en visstidsanställning om minst 18 månader, från den dag din ansökan prövas. Efter ett domslut i december gör Migrationsverket nu en individuell bedömning där 12 månader kan räcka för uppehållstillstånd för forskare.
Under handläggningstiden bör den sökande befinna sig i Sverige, eftersom det kan vara svårt att komma tillbaka till landet utan giltigt uppehållstillstånd.
Utlänningslag (2005:716) (Sveriges riksdags webbplats)
Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 17 juni 2024
Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har alltid varit intresserad av kultur och strävar efter att studenterna ska utvecklas som människor. Han värnar om akademisk frihet och v...
Debatt 4 juni 2024
Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. O...
Nyhet 3 juni 2024
Deras kompetens behövs på den svenska arbetsmarknaden − internationella doktorander och postdoktorer som forskar i Sverige. Forskarna vill stanna och är öppna för jobben inom indus...