Handels rektor vill utveckla det mänskliga hos framtidens ledare

Han har synts en hel del i media det senaste året, sedan han satte ner foten mot gymnasieskolor som ger glädjebetyg i en debattartikel i Dagens Nyheter. Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, har därefter intervjuats om vikten av meritokrati och rättvisa, men har också fått berätta om lärosätets stora satsning på kultur. Många känner därför till att lektionsrummen vid Handelshögskolan i Stockholm är konstinstallationer, att konstnärer håller föredrag på campus och att lärosätet har en uppskattad litteraturcirkel för studenterna.

− Syftet med kultursatsningen är att skapa en dynamiskt spännande miljö för att försöka bända upp de skygglappar vi alla har. Litteratur kan förflytta en till en annan plats och tid, få en att förstå hur det är att vara någon annan. Kultur får en att tänka annorlunda, se världen ur andra perspektiv och utvecklas på djupet som människa, säger Lars Strannegård.

Vi behöver utveckla våra mänskliga färdigheter för att maskinerna ska bli våra tjänare och inte tvärtom

− Det här är inget nytt, utan helt i linje med den klassiska bildningstanken och den klassiska universitetstanken. Den handlade om att utveckla ”mind, body and soul” och tanken är än mer aktuell nu när vi har artificiell intelligens. AI är bra på ”mind”, men inte på ”body and soul”. Vi behöver utveckla våra mänskliga färdigheter för att maskinerna ska bli våra tjänare och inte tvärtom, säger Lars Strannegård.

Han skulle gärna se att Sveriges STEM-strategi blev en STEAM-strategi, där A står för Arts.

− Det är viktigt att satsa på Science, Technology, Engineering and Math, men får inte ske på bekostnad av estetiska kunskaper och humaniora. Man behöver ha en kreativ och tolkande ansats, något som fungerar som en katalysator och tillför mänsklighet i studier.

Bytte skola många gånger

Lars Strannegård föddes 1969 och började sitt liv i Mölndal, söder om Göteborg. Han har tre äldre syskon, föräldrarna var läkare och pappan professor i virologi.

− Jag var ett rätt snällt barn som gjorde som mina föräldrar sa. Jag gillade att umgås med kompisar, men var ganska ointresserad av skolan. Tyckte den var tjatig.

Han bytte skola många gånger under uppväxten, bland annat för att familjen flyttade. En period bodde familjen i USA eftersom pappan fått jobb där, en annan period bodde de i Kuwait. Under ett gymnasieår bodde Lars Strannegård på internatet i Sigtuna.

− Alla skolbyten tvingade mig att lära mig att vara öppen för nya miljöer och nya sammanhang.

Det blev uppenbart att ekonomi är viktigt om man vill jobba med kultur, så då bestämde jag mig för att lära mig det ordentligt.

Kulturintresset väcktes tidigt. Hans morfar var konstsamlare och pappan drev ett konstgalleri på fritiden. När det blev dags för högskoleutbildning började han läsa ekonomprogrammet på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han pluggade samtidigt konstvetenskap och jobbade extra på Bukowskis.

− Jag var med och startade en konstinstitution som heter Röda Sten och det var hela tiden prat om pengar, om ekonomi och organisation. Det blev uppenbart att ekonomi är viktigt om man vill jobba med kultur, så då bestämde jag mig för att lära mig det ordentligt.

Förstod att ekonomi handlar om samhället

Med tiden började ämnet ekonomi veckla ut sig för honom.

− Jag började se att ekonomi är ett samhällsvetenskapligt ämne. Att det handlar om samhället och hur det är organiserat, och vilken roll företag har i samhället. Med den insikten ville jag doktorera.

Han var klar med sin magisterexamen i företagsekonomi 1994 och doktorerade vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet fyra år senare. Avhandlingen handlade om hur företag bör förhålla sig till miljöfrågor och han fortsatte sedan att intressera sig för ämnet.

− Idag är hållbarhet ett av Handelshögskolan i Stockholms prioriterade områden. Här forskas på hållbara marknader, på vilka åtgärder som bör göras och hur. Vi ger också kurser om de globala utmaningarna.

Kan analysera omvärldstryck

Lars Strannegårds forskning handlade sedan även om varumärkesfrågor och relationen mellan företag och medier. Den gemensamma nämnaren är att han undersökte hur omvärldstryck påverkar företag och hur de leds.

− Företag tar hänsyn till flera olika logiker som ibland kan vara motstridiga. Företaget ska vara lönsamt, men också bete sig på ett schysst sätt.

Tanken är att man ska ut i världen och se saker. Sedan är man välkommen att söka jobb här om man vill.

Hans blev docent vid Handelshögskolan 2002, gästprofessor i företagsekonomi vid Uppsala universitet 2006 och professor vid Handelshögskolan tre år senare. Rektor har han varit sedan 2014.

− Min forskning har varit mycket användbar för mig i det här jobbet. Som rektor handlar det om att sortera och navigera i spänningsfältet av olika logiker. Jag ska ta ställning till allt från forskningskvalitet till finansiering och skolans kultur.

Bland studenterna på Handelshögskolan finns ungefär lika många tjejer som killar. Cirka hälften kommer från andra länder än Sverige.

− Vi strävar efter 50/50-procent svenska/utländska studenter. Då tycker de svenska toppstudenterna att vi är tillräckligt internationella för att vara intressanta, samtidigt som de utländska studenterna får den svenska särprägel de vill ha.

Rekryterar alltid internationellt

Enligt Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2023 ligger Handelshögskolan i Stockholm högst i Sverige när det gäller andel högciterade publikationer. En tydlig strategi ligger bakom framgången. Skolan rekryterar alltid internationellt och bedömer endast en vetenskaplig artikel per kandidat för att inte utestänga unga forskare. Man tillämpar också sex års provanställning.

− Vi behöver ständigt syresätta vår miljö. För att kunna rekrytera och behålla forskare behöver vi både erbjuda en bra lön och en stimulerande miljö. Man kan inte bli kvar här när man doktorerat bara för att man har en professor som gillar en. Tanken är att man ska ut i världen och se saker. Sedan är man välkommen att söka jobb här om man vill.

Vi har tvärtom större akademisk frihet än helt statligt finansierade lärosäten. Vi har många olika små koppel, medan de har en rejäl kätting.

Själv har han forskat vid University of St. Gallen i Schweiz, Uppsala universitet, Svenska Institutet i Paris och Stanford University. Vid det senare blev han väldigt imponerad av campus och fick inspiration som han tagit med sig in i arbetet som rektor.

− Stanford lägger enorm vikt vid estetiken med välskötta gräsmattor och växter som doftar gott. Där finns sport och träningscoacher, andlighet och en strid ström av aktiviteter som inte alltid har med vetenskap att göra. Där satsas verkligen på ”mind, body and soul”.

Anser att andra lärosäten är i stark beroendeställning

Endast 18 procent av Handelshögskolans finansiering består av statliga medel. Resten kommer från Handelshögskoleföreningen, stiftelser och 110 olika företag. Lars Strannegård får ibland bemöta påståendet att Handelshögskolan går i näringslivets ledband.

− Vi har tvärtom större akademisk frihet än helt statligt finansierade lärosäten. Vi har många olika små koppel, medan de har en rejäl kätting. Till skillnad från andra skulle vi kunna överleva utan statlig finansiering om vi skulle få en regering som inskränker den akademiska friheten.

Regleringsbrev skrivs varje år och är ju lätta att ändra: ”Genusvetenskap – bara flum, bort med det!”

Han ser stora risker med att svenska lärosäten är statligt finansierade myndigheter, med regleringsbrev och rektorer som utses av departementet.

− Som om det inte skulle räcka är majoriteten av ledamöterna i universitetens styrelser utsedda av regeringen. Det är som upplagt för maktövertagande. Regleringsbrev skrivs varje år och är ju lätta att ändra: ”Genusvetenskap – bara flum, bort med det!” eller ”Ekonomi? – verkar bygga på marknadsekonomi, bort med det!”.

Än har det inte varit något större problem med den akademiska friheten, menar Strannegård, men systemet är för skakigt. Det bygger på tanken att staten är god.

− Sverige är perfekt riggat för en regering som vill styra hur vi tar in världen och förstår den. Jag tycker att man borde göra konstitutionella förändringar för att göra universiteten autonoma.

Utspelet gav mer donationer

Hur var det då med utspelet om betygsinflationen? Lars Strannegårds debattartikel satte fart den offentliga debatten om gymnasieskolor som sätter betyg som avviker från resultaten på de nationella proven. Många av de skolor som nämndes i artikeln ligger i välbärgade områden i Stockholm, men den som tror att näringslivet inte uppskattade initiativet tror fel.

− Vi har aldrig fått så många donationer som under det senaste året. Alla hatar korruption och företagsledarna vill ju veta att de anställer de bästa. Och vi på Handelshögskolan vill förstås anta de studenter som är mest lämpade. Av rättviseskäl, men också för att det ska bli spänst i diskussionerna på seminarierna och det blir det inte om alla kommer från samma miljö. Vi vill ha mångfald.

Det låter otroligt bombastiskt, men mitt mål är att skapa en bättre värld.

Nyligen beslutade Handelshögskolan att från och med 2025 måste elever som antas på gymnasiebetyg också att ha minst 1,25 poäng på högskoleprovet, vilket 14 procent av de skrivande har. Studenterna som kom in på Handelshögskolans stora program på gymnasiebetyg senast hade som lägst 19,58 gymnasiepoäng av 20 möjliga.

− Det betyget ligger väldigt långt ute på normalfördelningskurvan. Högskoleprovet blir en kontrollmekanism, och bör inte utesluta någon som fått korrekta gymnasiebetyg.

Får forma framtidens ledare

Lars Strannegård är klar över vad som driver honom i arbetet.

− Det låter otroligt bombastiskt, men mitt mål är att skapa en bättre värld. De som går ut från Handelshögskolan blir statsministrar, företagsledare, entreprenörer och andra beslutsfattare − sådana som har bestämmandeinflytande över andra. Vi påverkar studenterna under en formativ period i livet och det vi gör ger ringar på vattnet. Jag får min energi från att jag känner att jag bidrar till ett samhälle som är bättre. Det är extremt stimulerande och intressant.

Vi påverkar studenterna under en formativ period i livet och det vi gör ger ringar på vattnet.

Hans mål för framtiden är att ge Handelshögskolan en tydligare samhällsvetenskaplig profil, kunna erbjuda utbildningar inom samhällsorganisation och offentlig sektor. Första steget har varit att inrätta en ny forskningsmiljö som heter House of Governance and Public Policy.

− Vi ser möjligheter att göra utbildningar för dem som jobbar i förvaltning, i statlig och överstatlig tjänst. Till exempel människor som vill ta plats i Nato eller EU. Vår förebild är The London School of Economics and Political Science. Handelshögskolan är inte bara en skola för näringslivet, utan en skola för samhället i stort.