Sakfrågor får större genomslag i EU-valet

Nedräkningen inför EU-valet har börjat för Linda Berg, forskare på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

– Jag känner av den femårscykel som innebär ett ökat intresse för min forskning. Jag får svara på frågor från journalister och blir inbjuden att föreläsa på allt från gymnasieskolor till pensionärsföreningar.

Linda Berg forskar framför allt om attityder till EU och väljarbeteende i Europaparlamentsval. Tillsammans med Henrik Oscarsson är hon ansvarig för de svenska Europaparlamentsvalsundersökningarna 2014, 2019 och 2024. I dagarna har de färdigställt 2024 års enkät, som ska skickas ut till 10 000 svenskar efter valet.

– Vi har unika data om EU-valet i Sverige sedan 1995. Till exempel kan vi se att ganska många väljare, omkring 40 procent, röstar annorlunda jämfört med riksdagsvalet. Det vi brukar kalla för röstdelning. Det beror bland annat på att sakfrågorna blir viktigare i EU-valet och det finns ett helt annat intresse för de enskilda kandidaterna, säger Linda Berg.

Miljöfrågor viktigare i EU-valet

Ett exempel på att vissa frågor kan bli viktigare i EU-valet är att Miljöpartiet brukar göra bättre ifrån sig jämfört med riksdagsval. I valet 2019 fick de 11,5 procent och 2014 drygt 15 procent. Inför årets val ligger de runt 10 procent i opinionsmätningarna, jämfört med cirka 5 procent i det senaste riksdagsvalet.

Många svenskar skattar miljö och klimat som sin viktigaste fråga i EU-val och så har det varit sedan 2009.

– Många svenskar skattar miljö och klimat som sin viktigaste fråga i EU-val och så har det varit sedan 2009. Miljöpartiet lockar röster från många partier, även borgerliga. Det ska bli intressant att se vilket genomslag som miljö- och klimatfrågor får i år. Särskilt som vi har en regering som har valt att skala ner sitt engagemang.

Förutom sakfrågor kan även enskilda kandidater få stort genomslag i EU-valet, till exempel blev Marit Paulsen ett vallokomotiv både för folkpartiet och djurrättsfrågor när hon fick över 100 000 personröster i EU-valet 2014.

Trenden över tid är att allt fler svenskar röstar i EU-valet. Det har varit en stadig ökning de tre senaste valen och 2019 var siffran 55 procent. Men det är fortfarande en relativt blygsam siffra sett till riksdagsvalen, där deltagandet vanligen är en bra bit över 80 procent

– I början av det svenska medlemskapet handlade diskussionen inför EU-valet mycket om vi skulle lämna eller stanna kvar i EU. Idag präglas den mer av kritik mot innehållet i politiken och diskussioner om hur mycket makt EU ska ha. På det viset börjar det mer likna det svenska riksdagsvalet, säger Linda Berg.

Få journalister på plats i Bryssel

Även om det märks ett stigande intresse bland svenskarna för EU-valet är kunskapsnivån om EU fortfarande låg bland såväl allmänheten som politiker och journalister.

– Det kan göra mig frustrerad ibland, säger Linda Berg. Att förstå hur EU fungerar är snäppet svårare än svensk politik, men problemet är att EU-politiken saknar en plats dagligdags. Det pratas också alldeles för lite om viktiga EU-frågor inför de svenska riksdagsvalen, och i samband med EU-valen berättar inte alltid kandidaterna vad de vill åstadkomma i Europaparlamentet.

Att förstå hur EU fungerar är snäppet svårare än svensk politik, men problemet är att EU-politiken saknar en plats dagligdags.

Ett annat problem enligt Linda Berg är att få mediehus har någon journalist på plats i Bryssel och att det endast finns ett begränsat antal väldigt kunniga journalister.

– Det märks exempelvis i bristen på följdfrågor från journalister. Fokus för mediers rapportering ligger istället på enskilda saker som kan irritera människor, till exempel frågan om snus. Det är stor skillnad mot till exempel Tyskland där den europeiska politiken är mycket mer närvarande i rapporteringen.

Forskaransvar att öka kunskapen om EU

Linda Berg, som även är studierektor för Centrum för Europastudier, säger att hon som forskare har ett ansvar för att öka kunskapen om EU. Därför brukar hon föreläsa i många olika sammanhang. Hon är ute på gymnasieskolor och bibliotek, föreläser för journalister och deltar i språkkaféer för invandrare.

– Vi forskare har ett ansvar, men det behövs insatser på bred front. EU-frågorna måste göras mer levande under längre tid än två veckor före valet vart femte år. EU har en stor påverkan på svenskarnas liv, i allt från konsumentfrågor till GDPR, säger Linda Berg.

EU-frågorna måste göras mer levande under längre tid än två veckor före valet vart femte år.

Närmast ska hon och några kolleger ta ett samlat grepp på det 30-åriga svenska EU-medlemskapet. Projektet bygger på de svenska Europaparlamentsundersökningarna och kommer att bli en bok på engelska för att nå forskare inom hela EU.

– Det ska bli roligt att dela med sig av våra unika svenska data som tillåter oss att göra djuplodande analyser. Boken är i första hand en forskningspublikation, men det kommer även att bli faktablad och olika rapporter som vänder sig till en bredare allmänhet.

Gjorde film om vikten av att rösta

Inför förra EU-valet 2019 gjorde Göteborgs universitet en film om vikten av att rösta, där Linda Berg talar om deltagandet som en demokratisk rättighet.

Vad skulle du säga om det hade spelats in en film i år?

– Samma grundläggande anledningar finns kvar. Inför årets EU-val är det väldigt mycket som står på spel, som Ukraina och vilket Europa vi vill se i framtiden. Om man är osäker kan man åtminstone rösta på något av de partier som man vanligen väljer. Då hamnar man åtminstone nära sin ideologiska uppfattning, säger Linda Berg.

Läs mer:

Valkompass inför EU-valet (Sveriges unga akademi) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Krönika: Hur i hela friden ändrar vi samhällets inställning till EU-val? (Curie)

Matematiker räknar på valsystemet (Curie)